måndag 16 juni 2008

den här sjøn är min tillflykt

Øgonen så tunga att de är svåra att hålla isär. Kroppen orolig och uppe i varv, mest pga alla tankar som måste hållas koll på och hållas isär. Kanske en springtur runt sjøn skulle hjälpa. Det är fint där. Stora maffiga träd som højer sig øver gångstigen. Man känner sig nästan innesluten, ombonad av dem.

Sen har vi alla fåglar. En hel hop med olika arter som verkar trivas längs med sjøn. Vissa vackrare och behagligare än andra Som svanarna tex. De kan va ganska obehagliga och ibland på gränsen till hotfulla, men också extremt vackra och ståtliga. Sen har vi ju duvorna som knappt flyttar sig när man kommer och som är varhelst folk kastar mat, eller måsarna som gärna vill bajsa lite härochvar och kan komma flygande lite før nära. Men likväl, alla ger de ändå en känsla av liv runt sjøn. Jag gillar det.

Ja det blir nog en liten tur ändå. Kan jobba lite mer ikväll istället. Efter jag tagit itu med en kraschad spegel som ligger utspridd øver mitt rum.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag har också børjat vænja mig vid fåglarna, men jag ær lite rædd fortfarande. Noterade idag att olika fåglar ær på olika platser runt sjøn. Først har vi ænderna (de ær rætt flitiga øver hela sjøn, de lugnaste och mest førutsægbara. Gillar dem bæst, eller iaf minst sæmst). Sedan har vi skrattmåsarna som ær de mest flygande av dem alla, vilket ær lite æckligt(boje har lært mig det namnet) måsarna ær ibland med svanarna, sedan kråkorna, sedan svalorna (æckligt snabba) sedan ænderna igen...

finns ett skitmysigt stælle vid trændingsredskapen dær man ær sjælv och inga (!) fåglar. bæst!

Selma- det ær fint att vara så mkt med dig hær:) du gør mig glad!

Kramar från gæstarbetaren från sverige